Elisa

Något som ständigt förekommer i mitt liv nuförtiden är den otroligt ångestladdade frågan;

DEN ÄR ÖVERALLT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Och ställs av ALLA som jag någonsin vistats inom en radie av samma typ 2 meter med samtidigt under hela mitt liv.

 

Jag drabbas alltid av en smärre panik när jag måste svara på det.

Anledningen till detta obehag är nog mest att det är en fråga jag själv ställer till mig själv varenda dag, och som jag fortfarande inte hittat ett bra svar på.

 

För, vad sysslar jag med egentligen? Är jag arbetslös? Fast jag har ju ändå i princip två och ett halvt jobb.Fast de är ju inte några heltidsanställningar direkt. Ska jag säga att jag är mitt emellan två jobb? Fast det är ju inte sant, jag är ju mitt i åtminstone 2 anställningar. Men jag har ju liksom inget 9-5 jobb som jag knotar runt på 40 timmar i veckan. Söker jag jobb? Ja, när det otroligt nog finns något ledigt som passar mina tidigare erfarenheter i lilla Skellefteå ja. Men att säga att jag söker aktivit är nog en lög, jag spenderar inte 8 timmar om dygnet sittandes framför platsbanken direkt. vad gör jag annars då? Är mig själv och fyller mitt liv av så mycket härligt jag bara kan liksom. Men kan man svara så??

 

Den där frågan är laddad med så mycket. Mest vänlig nyfikenhet antagligen, men själv tolkar jag den som att personerna som ställer den ofta laddar den med så mycket förväntningar. Alla vill höra ens plan. "Ska du jobba eller plugga?" "För något av det MÅSTE man ju göra!" " Vad ska du blliiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii????"

 

Det är ganska hemskt egentligen att när man i vårt samhälle frågar "Vad sysslar du med nu för tiden?" så menar man i princip; Vad jobbar du med eller vad tänker du jobba med. Som att ens personliga värde och ens personlighet bestäms utav det yrke man valt/ska välja.HEMSKT JU!!!  Så är det ju såklart inte alltid, och det kanske finns någon som läser det här som absolut inte håller med, men enligt mina erfarenheter så känner jag att det känns vanligt.

 

Fast egentligen är ju frågan "vad sysslar du med?" otroligt öppen.

Det kanske bara är jag som lagt tusen kilo ångest i den när jag skulle tänka helt annorlunda.

Typ, vad sysslar jag med? Ja jo jag läser rätt mycket böcker nu, dricker abnorma mängder te och kaffe varje dag, drömmer mig bort till fjärran länder och platser, träffar människor jag tycker om, tränar en skvätt då och då, planerar spännande teaterprojekt, handlar, äter och bajsar mm mm.

 

Egentligen är det ju inte svårare än så.

Så nästa gång någon mellanbekant frågar "vad sysslar du med nuförtiden?"

så ska jag INTE få panik och INTE börja rabbla upp alla mina jobb/sökta jobb/drömjobb/planerade studier.

NEJ, för att vända steken till något positivt som jag inte mår dåligt av ska jag svara något av de här sätten;

 

a) Jag är livsnjutare!

b) Jag är en livskonstnär!

c) Jag bajsar mycket!

 

 

(OBS! Alla svaren levereas med ett gnistrande leende såklart!)

 

Nu äre spikat!!!!