Elisa

Sådärja, hemma igen efter några helt fantastiska dagar i Göteborg och Mölnlycke.
Och det har inte varit något annat än fantastisk tycker jag!
Tillsammans med Alma och Mathilda har jag åkt massa tåg, shoppat, solat i vackra parker, ätit massor med god mat, gått på Liseberg, varit allmänt lycklig och självklart även varit på Wendelsbergs Folkhögskola.

Stället tog andan ur mig! Byggnaderna var så himla vackra, omgivningarna med vackra skogar, ängar och vatten, den goda maten, de otroliga föreställningarna vi fick se och framför allt att människorna där var så galet trevliga och fina! Allt kändes bara så himla rätt!!!

Tråkigt nog så gick ingen av oss tjejer vidare till andra dagen.
Synd tyckte jag eftersom jag är verkligt nöjd med min insats och hade jävligt roligt under proven samt att jag tyckte att Alma och Mathildas monologer var riktigt bra!!!
Meeen, trots det ville det inte gå vägen.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var besviken.
Även fast jag vet att konkurrensen är stenhård, branschen är tuff och dylikt så känns det ändå tungt.
Hela utbildningen och allt vad den innebar förtrollade mig ju och jag kände bara att DÄR.VILL.JAG.GÅ!!!

Känns som jag inte har någon framtid i höst.
Vad jag än kommer göra så vet jag att jag hellre skulle ha gjort något annat. Att veta att en sådan otrolig utbildning finns och så ska man mögla på arbetsförmedlingen istället i en hel evighet medan man inte får stimulerande utlopp för sitt teaterintresse känns inte upphetsande någonstans....
Bara frustrerande och förjävligt!!!

Tyvärr är det ju så att jag inte kan lägga mig i dvala och vakna upp nästa vår när man kan ansöka till Wendelsberg hur mycket jag än skulle vilja just nu.

Näe - kravla upp och sen, spring igen! Är det enda rätta. Jag har ett tydligt mål och nu gäller det bara att kämpa ännu hårdare för att lyckas! Vill man bli skådis så är det många nej innan man får ett ja - så det är bara att lära sig att ta det helt enkelt. Och jag får väl helt klart göra det bästa av det kommande året, även om det inte blir exakt som jag önskar. Kaaaanske kommer något annat kul?

Jag är ju trotsallt stolt över mig själv - jag vågade ju söka! :D :D :D
Dessutom hade jag roligt och lärde mig en massa nytt under tiden,
så jag ser den här upplevelsen främst som positiv!

Trots att helgen innehöll många tårar så skrattades det ändå mest!
Tack Mathilda och Alma för ert ljuvliga sällskap
Jens för sovplatsen och all pepp
Mia som skjutsade hem de slitna krigerskorna från tåget
samt alla fina elever på Wendelsberg som mottog oss så fint!

Kolla bara på Almas bilder så förstår ni kanske hur nice vi haft det..?

Trädgårdsföreningen;


Liseberg;


Wendelsberg;


Peppgrupper in action under ansökningsdagarna;


Öva monolog på en vacker äng en ljuvlig kväll,
det skulle lätt kunna bli en vana!!


- Oförglömligt!