Strävan efter perfektion
Hur mycket man än har så vill man bara ha mer
Någon sorts ilande rastlöshet om att inget någonsin är tillräckligt bra nog
Fast jag antar att det är all längtan efter mer som får en att inte stanna upp och sluta kämpa.
Relationer skulle kunna bli liiite tightare, studierna liiiite effektivare och den där mobilen skulle kunna bytas ut mot något liiiite nyare. Mer och nytt är BÄTTRE blir jag itutad överallt, för ALLT kan ju förbättras.
För visst, allt kan ju bli bättre!!!
Eller?
Är det bara rädsla över att stå stilla och inte kunna nå längre?
Strävan efter perfektion.
Men är perfektion realistisk överhuvudtaget?
Ingen som funderar över att något eller någon kan vara bra nog som de är redan?
Det är frågan och jag har funderat
Kommentarer
Trackback
