Mitt liv blev bara en skamfläck i historien, men den är min och jag vill fylla den med dig!


Då, femton år, tafatt, nervös men framförallt: upp över öronen förälskad.
När jag ville men inte vågade ta din hand i den nersläckta biosalongen.
När jag glömde din mammas dyra skinnhandskar i bussen hem efteråt för att jag var så uppslukad av dig.
När vi kysstes under den där lyktstolpen med alla virvlande snöflingor omkring oss.
Så kallt utanför, så varmt inuti. 
Den första gången någonsin som jag känt mig 100 procent säker på att det här, det här vill jag som ingenting annat!


1095 dagar senare...

Känslan som jag kände då, finns fortfarande kvar likadan som tidigare.
Enda skillnaden är att du är så mycket mer än en förälskelse nu - du är allt!
Tack Daniel för att du förgyller mitt liv och bara är så jävla bra helt enkelt!!! ♥



- Älskar dig!!! :D


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0